I mitten på 1600-talet blev Sundsvallsborna tvungna och flytta sin stad. Det första Sundsvall låg i området runt vårt universitet. Eftersom de huvudsakliga transporterna skedde med båt var man beroende av att farvägarna till stan var öppna. Men i den här regionen bjöd istiden på ett tufft klimat och landhöjningen ställer till det för stadens invånare. Landhöjningen gör att båtarna inte riktigt kan nå eller lämna staden utan att få bottenkänning här och var. Man beslutar sig för att flytta hela staden till dess nuvarande position. Här, på denna plats låg Östra tjärn och det är bl.a. runt denna tjärn som Sundsvallsborna slår ner sina bopålar.
När vi kommer in på 1800-talet har denna tjärn grundats upp och lade området i mer lera än vatten. För att avskärma den värsta leran sattes ett stor plank upp, och här lagrade man diverse skräp och sopor. Det tyckte man så klart inte anstod en stad av Sundsvalls mått. Runt denna yta fanns banker och bankirerna tyckte att både marken och omgivningarna skulle te sig bättre om man hade lite parkyta istället för lera. Herrarna Wikström och Hedberg som är inblandade i Sundsvalls affärsliv bestämmer sig för att köpa in denna leriga mark och de två vännerna donerade den till Sundsvall stad med villkoret att det för all framtid skulle skapas en park här. Det gjorde Sundsvalls stad och parken döptes till Vängåvan, efter de två vännernas gåva. Parken stod klar i slutet av 1870-talet.
Sundsvalls Enskilda Bank, som idag huserar Nordea, grundades 1864 och köper 1882 in marken, ja hela kvarterat som banken tillhör. Arkitekten Hans Teodor Holmgren i Stockholm ritade bankhuset under samma tid han är febrilt upptagen med Uppsala universitets huvudbyggnad. Bankhuset pålades på 4000 pålar eftersom marken i centrala staden ursprungligen varit sjöbotten och liksom för många andra hus i city hade man problem med fast mark för grunden. Det är också av den anledningen huset har smeknamnet" De 4000 pålarnas palats"
Den 27 september 1886 flyttar banken ini ett kolossalt hus som även inrymde butiker, bostäder och kontor. Huvudfasaden för bankbyggnaden är mot Vängåvan och präglas av strama renässansdrag. Även här finns skulpturgrupper i zink på taket. Ritad av Carl Johan Dyfverman, skulptören från Orust i Bohuslän. Den består av tre kvinnor som symboliserar handel med sjöfart, stadsadministration, rikedom och välstånd.